För att lära känna och förstå ungdomens livssituation och livsvillkor, gör ungdomsbehandlare en inledande kartläggning av vilka risk- och skyddsfaktorer som kan identifieras. Här är det hjälpsamt om familjen samtycker till att ungdomsbehandlare får ta del av den utredning som föranledde insatsen.
Öppenvård
Ungdomsstödet erbjuder en behovs- och individanpassad öppenvårdsbehandling för barn och unga mellan 0-23 år, samt deras familjer. Hos oss sker löpande utvärdering och systematiska uppföljningar kring dina upplevelser gällande våra insatser. Våra utvärderingar och uppföljningar sker i syfte att kunna anpassa och utveckla våra stöd- och behandlingsinsatser utifrån individens aktuella situation, mående och behov.
För att lämna dina synpunkter anonymt fyll gärna i vår åsiktsblankett. Vi värdesätter dina tankar och upplevelser.
Målgrupp
Denna insatsen vänder sig till familjer med barn som exempelvis kämpar med följande problematiker och/eller utmaningar
- Normbrytande beteende
- Barn/unga som befinner sig i eller är i riskzon för kriminalitet eller annan utsatthet
- Bruk/missbruk av droger
- Hög frånvaro från skola, brist på skolmotivation, avsaknad av sysselsättning
- Hemmasittare
- Avsaknad av en meningsfull fritid
- Psykisk ohälsa/sjukdom
- Svårigheter att hantera/reglera känslor och beteende
- Har icke-fungerande relationer eller har svårt att skapa och bibehålla relationer
- Avsaknad av rutiner och struktur i vardagen
- Social isolering
- Där bristande föräldraförmåga exisisterar
Insatsens innehåll och innebörd
- Strukturerat, målbaserat och individanpassat stöd- och behandlingsarbete
- Hög tillgänglighet och flexibilitet, även vid akuta behov
- Kartläggning utifrån risk- och skyddsfaktorer (BBIC)
- Beteendeanalyser (Patogent och salutogent perspektiv)
- Professionella samtal, stöd och behandling utifrån bland annat Systemteoretiskt perspektiv, KBT, MI, Re-Pulse och Kriminaltet som livsstil (KSL)
- Regelbunden kontakt med vårdnadshavare, skola och resterande nätverk, som för individen är av betydelse
- Genomförandeplan med mål som följs upp regelbundet tillsammans med individen
- Individbaserad systematisk uppföljning (ISU)
- Regelbunden återkoppling till socialsekreterare i form av månadsrapporter (Journal Digital) och avstämningar
- Skattningar genomförs för mätbarhet kring förändringsarbetet
- Drogtester (vid önskemål och behov)
- Veckovis handledning för stöd- och behandlingspersonal
- Jour finns under kvällar och helger, om stöd- eller behandlingspersonal ej är tillgänglig
- Försäkring via IF
- Dokumentationssystemet Journal Digital som följer Socialstyrelsens och BBIC:s direktiv för genomförandeplaner och självskattningar.
Som komplement till barn- och ungdomsstödet/behandlingen ges familjen även
- Systemiskt strukturerat målbaserat stöd- och behandlingsarbete utifrån familjen som emotionell enhet
- Fokus på anknytning, kommunikation och samspel
- Färdighetsträning
Vårt arbetssätt – Barn och unga
Inledande kartläggning av risk- och skyddsfaktorer
Genomförandeplan
Utifrån vårdplanen utformar behandlare/klient en genomförandeplan, d.v.s en planering för att skapa samsyn och tydliggöra en gemensam struktur för hur målen skall uppnås.
Skattningar – ASEBA, KASAM-13 m.fl.
Vår stöd- och behandlingspersonal har tillgång till evidensbaserade skattningsinstrument så som bl.a. ASEBA genom journalsystemet. Ungdom, vårdnadshavare, lärare eller annan viktig person fyller då i skattningsformulär som sedan ligger till grund för uppföljningsmöten. För att öka förutsättningar för en lyckad insats samt för att kunna mäta insatsens resultat vid avslut, kan stöd- och behandlingspersonal tillsammans med ungdomen göra inledande och avslutade skattningar.
Månadsrapport
I slutet av varje månad sammanfattas det pågående stöd- och behandlingsarbetet i förhållande till aktuella mål i form av en månadsrapport som skickas till ansvarig socialsekreterare.
Metodbank
Ungdomsstödet arbetar generellt utifrån KBT och MI-metoden och kan vid behov även arbeta utifrån följande metoder: rePULSE och Kriminalitet som livsstil. Ungdomsstödets behandlare har även bred kunskap inom systemteori, anknytningsteori, utvecklingspsykologi och familjepsykologi. Behandlingsprocessen redogörs för löpande i månadsrapporten samt på uppföljningsmöte i syfte att ungdom, anhöriga och uppdragsgivare ska kunna följa behandlingsprocessen i detalj.
Nätverksarbete och systemanalyser
Vår stöd och behandlingspersonal arbetar systemiskt, nätverksbaserat och använder sig löpande av systemanalyser i syfte att bygga upp hållbara förutsättningar för att förändringar som uppnås under insatsen gång också kan upprätthållas självständigt av familjen/nätverket över tid.
Avslutsrapport och avslutande skattningar – ASEBA, KASAM-13
När samtliga mål för insatsen anses vara uppnådda hålls ett avslutande möte tillsammans med socialsekreterare. Socialsekreteraren erhåller då även en avslutsrapport som summerar ungdomens insats. Avslutande skattningar kan användas som underlag för att undersöka hur insatsen utfallit samt för att utvärdera huruvida insatsen upplevts som konkret och tydlig för både ungdomen, föräldrar, uppdragsgivare och ungdomsbehandlare.
Vårt arbetssätt – Familj
Familjestöd och behandling
Familjestöd och behandling kan ses som ett komplement till ungdomsstöd och behandling. Vi riktar oss till att stötta förälder, synliggöra mönster och motivera till att bryta önskvärda mönster. Familjebehandlaren arbetar till stor del hemma hos familjen som förstärkt föräldrastöd.
Inledande kartläggning av risk- och skyddsfaktorer
För att lära känna och förstå familjen som helhet och deras livssituation och livsvillkor, gör behandlaren en inledande kartläggning av vilka risk- och skyddsfaktorer som kan identifieras. Behandlaren observerar även anknytnings- kommunikations- och samspelsmönster, relationskvalité samt föräldrarnas förmåga att bemöta och tillgodose barnets/ ungdomens behov. Det hjälpsamt om familjen samtycker till att behandlare får ta del av den utredning som föranledde insatsen.
Familjebehandlare stärker föräldraskap och samarbete
Familjebehandlaren arbetar aktivt med att stärka föräldrarna att våga gränssätta, vara tydliga och att stärka relationen till sitt barn/ungdom. Ofta arbetar behandlaren även med att stärka kontakt mellan hem/skola och andra relevanta myndigheter som behöva kopplas på. Behandlingsarbetet är också inriktat på att stärka förälder att själv ta initiativ och bygga upp de kontakter de inte haft ork till under en längre problematisk tid.
Hjälpa föräldrarna att hjälpa barnet
När vi genom ett förstärkt föräldrastöd möter upp och involverar vårdnadshavarna i förändringsarbetet medför detta ofta att de både lär känna sig själva bättre men även barnet och varandra.
Färdighetsträning och kommunikation
Genom att träna upp vårdnadshavarnas sociala ledarskap och skapa trygga forum för att diskutera svåra frågor i familjen möjliggörs samsyn och ett gemensamt förhållningssätt mellan vårdnadshavarna.
Genomförandeplan
Utifrån vårdplanen utformar behandlare/klient en genomförandeplan, d.v.s en planering för att skapa samsyn och tydliggöra en gemensam struktur för hur målen skall uppnås.
Skattningar – ASEBA, KASAM-13 m.fl.
Våra behandlare har tillgång till evidensbaserade skattningsinstrument så som bl.a. ASEBA genom journalsystemet. Ungdom, vårdnadshavare, lärare eller annan viktig person fyller då i skattningsformulär som sedan ligger till grund för uppföljningsmöten. För att öka förutsättningar för en lyckad insats samt för att kunna mäta insatsens resultat vid avslut, kan behandlare och ungdomen göra inledande och avslutade skattningar.
Månadsrapport
I slutet av varje månad sammanfattas det pågående behandlingsarbetet i förhållande till målen i en månadsrapport som skickas till ansvarig socialsekreterare.
Nätverksarbete och systemanalyser
Våra behandlare arbetar systemiskt, nätverksbaserat och använder sig löpande av systemanalyser i syfte att bygga upp hållbara förutsättningar för att förändringar som uppnås under insatsen gång också kan upprätthållas självständigt av familjen/nätverket över tid.
Avslutsrapport och avslutande skattningar – ASEBA, KASAM-13
När samtliga mål för insatsen anses vara uppnådda hålls ett avslutande möte tillsammans med socialsekreterare. Socialsekreteraren erhåller då även en avslutsrapport som summerar ungdomens insats. Avslutande skattningar kan användas som underlag för att undersöka hur insatsen utfallit samt för att utvärdera huruvida insatsen upplevts som konkret och tydlig för både ungdomen, föräldrar, uppdragsgivare och ungdomsbehandlare.